Cykelfesten på beställning:
Tanken var en god avocadosoppa. Testade den ett par dagar innan på testpanel som gjorde båda tummarna upp. I like! Nervositeten släppte och helt plötsligt kände jag mej som Gordon Ramsey. På lördagsförmiddagen åkte jag in till den stora staden för att inhandla diverse innehåll i soppan, bland annat just avocado. Fortfarande kände jag mej som det största proffset i stan och när mamma sa att avocadon är bättre halvröten än purfärsk så viftade jag bara bort det. Jag vet väl vilka avocado som är bäst??!! När jag väl skulle ställa mej i köket för att tillaga denna goda goda soppa upptäckte jag att mamma nog trots allt fortfarande vet bättre än mej, Gordon Ramsey.
Dessa hårda hårda frukterna (eller vad man nu ska klassa dom som) smakade mer träflis än just avocado. Insåg ganska fort att eftersom varken min utslitna elvisp eller nya handmixer kunde mosa "stenarna" så skulle det inte heller bli en god soppa. Min hjältinna, mamma, bikade iväg till Konsum (eller coop som det numera heter) och köpte just halvrötna avocado... Det är väl det utbudet dom har här i Tvååker. Med de nya, mjukare frukter gick det som på räls. Men i all min stress och i virrvarret med folk som glada i hågen kom hit för att förfesta (JÄÄJ egentligen tycker jag det är så himla roligt) så råkade jag hälla i 1dl för mycket grädde. Hoppades att ingen skulle märka det och höll en god min. Men jag som aldrig kan vara tyst berättade det ju för gästerna ändå, Idiot!
Any way... Hade inte hunnit sminka mej eller bestämma vad jag skulle ta på mej, så med lite hjälp av mamma och Linda o Gerda som smakråd så blev det en outfit som funkade skitbra.
Tack för Mintuun Linda, härlig hutt i köket!
Efter jag bokstavligt talat slängt på mej lite smink och alla cyklar var nogrannt genomgångna utav cykelfixarn Tobbe, så skyndade vi alla iväg till Medborgarhuset där nästan hela Tvååker samlats för utlottning av den årliga tandemcykeln (vi var sena som vanligt, ehövde jag ens nämna det?). Förra året vann Martin, sonen till en utav arrangörerna. Vi skämtade med en kompis vars föräldrar också fixar festen. Hennes lillebror vann och konspirationsryktena spreds snabbt runt i festlokalen haha! Nästa år räcker det med tre lotter i burken, Tony, Timmy eller Tobias. Det får ju för hundan vara jämt! (Deras mor o far arrangerar också ferren, så nästa år kanske vi också har en tandembike i graget haha!) Tog vårt kuvert med resplanen och cyklade snabbt hemåt för att förbereda inför gästerna som skulle käka den gräddiga soppan, den blev godkänd. Puh, Gordon Ramsey var tillbaka. Tobbe kände sej nog mer som Färjan-Håkan, eller the hoke kanske, han gav mej den driken som han landat lite väl stark. Av misstag var hans försvar. Tänkte att jag inte skulle göra om misstaget från första året och lät den stå. Tog ett gruppfoto på lekplaten lite snabbt och öppnade nästa kuvert.
Linda och Gulan kom för de hade hyrt in sej som huvudrättspar. Upptäckte att toapappret var slut. Eftersom vi är nyinflyttade ville vi ju inte ha stämpeln på oss att vara paret som inte använder toapapper så vi snabbade oss till statoil för att köpa. Antar att de inte är ute efter komfort när de säljer dasspapper där eftersom man lika gärna skulle kunna torka sej med sanpapper istället för just dom rullarna. Det värsta är att det ALDIG tar slut heller!!! Känns som om de hade 500 meter på varje rulle!
Bikade bort till knallhatt som han kallas, det blev lite missförstånd som snabbt reddes ut, tjejen va inte hans flickvän/fru utan hans syster. Sorgligt tyckte jag, såg ut som om det hemmet behövde just en kvinnas hand. Men så länge man är lycklig så... Vi åt kycklig (gooood kyckling) kassler, rostbiff, sallad och potatissallad. Mycket gott... När jag druckit ur mitt vin (som smakade lite fisk men det var nog mina smaklökar som spökade) kom jag på att kuvertet/resplanen var glömt hemma på Prästgårdsvägen!! Tobe var på väg att ringa sin mor, men för att förhindra vissa glåpord som säkert skulle komma senare på kvällen, ringde vi istället till våra hyresgäster Linda o Gulan. De öppnade och vi skulle cykla två gator bort. Väldigt skönt...
Hamnade då hos familjen Grimbeck. Underbaraste pannacottan!!! Pratade om lite dittan och dattan, helt ärligt så kommer jag inte ihåg ett enda ämne, förrutom att värdparets dotter var utomlands och cyklade MTB med landslaget. Hon hade ramlat och tappat andan och fått åka, mot sin vilja, till sjukhuset och ligga där helt i onödan. Sen hade dom en lliten valp också, Blixten, som snabbt fångade allas hjärtan och uppmärksamhet. Råkade nog också berätta om fam Rydéns giftasplaner mellan deras son och ena dottern Grimbeck. Som tur var så hade de samma syn på saken och vi bestämde där och då att de skulle göra slag i saken, fast att de kanske skulle vänta några år så se är 16 bast. Dessutom har ju sonen Rydén en flickvän, men jag var snabb med att berätta att det bara var tillfälligt. Efter jag sagt det så kände jag mej ganska taskig mot tjejen i fråga.
Vi satt i deras underbart härliga hem tills klockan var elva ungefär. Då drog vi tre par ner till Medborgarhuset för att möta upp de andra vännerna. Och där var de allihopa. Till och med Malin som inte ens var medlem i festandet. Hon ville träffas och tjöta lite... Självklart!! Vi stod utanför och tjötade en stund, sen skulle hon åka hem med sin bror till el Sibbarpo. Jag drog in och sen gick kvällen väldans fort. Dansade loss med Linda o Gerda, buggade med både pappa och Tobbe och säkert någon mer, fyllepratade med massa folk jag inte känner ni vet sådär som om man egentligen känt varandra i hundra år och nickar och håller med. Fick kärleksföklaringar utav minst två personer (Gerda jag kommer inte ihåg va du sa men det var säkert jättefint) Spännade det kan vara när man är lite onykter i byn. Pratade till och med med en granne och bestämde att vi skulle grilla på vår nya grill en dag. Men jag vettefan alltså...
Efterfesterna hopade sej. Tobbe gick runt och sa att vi skule ha en, men jag sa att det ska vi inte. Jag skulle ju upp på morgonen och träffa nya Chefen och jobbarkompisarna. Så vi tog oss hem, hörde att grannen hade hög volym på sin stereo så vi knackade på. Där satt han, en polare, drack öl o lyssande på musik. De verkade ha ett moget manligt vänskapsförhållande. Ni vet då man sitter och ser lite halvmatcho ut, nickar mot varandra när den där BÄSTA refrängen kommer igång, skålar lite då och då, tyst såklart. Aaa.. sen kom då jag o Tobbe och rörde till hela deras tysta fast ändå höljuda feststämning. Men då blev de helt plötsligt pratglada.. Vi fick en husesyn i ett hus som är exakt likadant som vårt från början. Lite kul att se, vårt är lite större nu för tiden eftersom det är utbyggt. Men de hade lite andra lösninger än va vi har. Men eftersom jag som sagt skulle upp så gick jag hem tidigt. Tror jag slängde mej i sängen vid klockan 3. Tobbe kom hem vid 7 tror han. Duktig (läs full) som han var så satte han på vattenspridaren innan han gick in. Nyvaken och med dålig morgonhumör som jag har så blev jag asförbannad när jag hörde att någon idiot hade satt på vattenspridaren. Lite förlägen blev jag när jag upptäckte att det var våran jag störde mej på. Med bestämda steg gick jag ut och stängde av den och hoppades att ingen annan granne blivit lika irriterad utav ljudet som jag. (för att föklara så har vi ingen sån normal vattenspridare som är som en båge utan en sån som det alltid finns på fotollsplaner som liksom spottar ut vattnet, först långsamt och sen fort.) Jättejobbig ljud.
Ne nu blir det för långt. Hoppas ni orkat läsa utan att bli allt för uttråkade...
Linda och Gulan kom för de hade hyrt in sej som huvudrättspar. Upptäckte att toapappret var slut. Eftersom vi är nyinflyttade ville vi ju inte ha stämpeln på oss att vara paret som inte använder toapapper så vi snabbade oss till statoil för att köpa. Antar att de inte är ute efter komfort när de säljer dasspapper där eftersom man lika gärna skulle kunna torka sej med sanpapper istället för just dom rullarna. Det värsta är att det ALDIG tar slut heller!!! Känns som om de hade 500 meter på varje rulle!
Bikade bort till knallhatt som han kallas, det blev lite missförstånd som snabbt reddes ut, tjejen va inte hans flickvän/fru utan hans syster. Sorgligt tyckte jag, såg ut som om det hemmet behövde just en kvinnas hand. Men så länge man är lycklig så... Vi åt kycklig (gooood kyckling) kassler, rostbiff, sallad och potatissallad. Mycket gott... När jag druckit ur mitt vin (som smakade lite fisk men det var nog mina smaklökar som spökade) kom jag på att kuvertet/resplanen var glömt hemma på Prästgårdsvägen!! Tobe var på väg att ringa sin mor, men för att förhindra vissa glåpord som säkert skulle komma senare på kvällen, ringde vi istället till våra hyresgäster Linda o Gulan. De öppnade och vi skulle cykla två gator bort. Väldigt skönt...
Hamnade då hos familjen Grimbeck. Underbaraste pannacottan!!! Pratade om lite dittan och dattan, helt ärligt så kommer jag inte ihåg ett enda ämne, förrutom att värdparets dotter var utomlands och cyklade MTB med landslaget. Hon hade ramlat och tappat andan och fått åka, mot sin vilja, till sjukhuset och ligga där helt i onödan. Sen hade dom en lliten valp också, Blixten, som snabbt fångade allas hjärtan och uppmärksamhet. Råkade nog också berätta om fam Rydéns giftasplaner mellan deras son och ena dottern Grimbeck. Som tur var så hade de samma syn på saken och vi bestämde där och då att de skulle göra slag i saken, fast att de kanske skulle vänta några år så se är 16 bast. Dessutom har ju sonen Rydén en flickvän, men jag var snabb med att berätta att det bara var tillfälligt. Efter jag sagt det så kände jag mej ganska taskig mot tjejen i fråga.
Vi satt i deras underbart härliga hem tills klockan var elva ungefär. Då drog vi tre par ner till Medborgarhuset för att möta upp de andra vännerna. Och där var de allihopa. Till och med Malin som inte ens var medlem i festandet. Hon ville träffas och tjöta lite... Självklart!! Vi stod utanför och tjötade en stund, sen skulle hon åka hem med sin bror till el Sibbarpo. Jag drog in och sen gick kvällen väldans fort. Dansade loss med Linda o Gerda, buggade med både pappa och Tobbe och säkert någon mer, fyllepratade med massa folk jag inte känner ni vet sådär som om man egentligen känt varandra i hundra år och nickar och håller med. Fick kärleksföklaringar utav minst två personer (Gerda jag kommer inte ihåg va du sa men det var säkert jättefint) Spännade det kan vara när man är lite onykter i byn. Pratade till och med med en granne och bestämde att vi skulle grilla på vår nya grill en dag. Men jag vettefan alltså...
Efterfesterna hopade sej. Tobbe gick runt och sa att vi skule ha en, men jag sa att det ska vi inte. Jag skulle ju upp på morgonen och träffa nya Chefen och jobbarkompisarna. Så vi tog oss hem, hörde att grannen hade hög volym på sin stereo så vi knackade på. Där satt han, en polare, drack öl o lyssande på musik. De verkade ha ett moget manligt vänskapsförhållande. Ni vet då man sitter och ser lite halvmatcho ut, nickar mot varandra när den där BÄSTA refrängen kommer igång, skålar lite då och då, tyst såklart. Aaa.. sen kom då jag o Tobbe och rörde till hela deras tysta fast ändå höljuda feststämning. Men då blev de helt plötsligt pratglada.. Vi fick en husesyn i ett hus som är exakt likadant som vårt från början. Lite kul att se, vårt är lite större nu för tiden eftersom det är utbyggt. Men de hade lite andra lösninger än va vi har. Men eftersom jag som sagt skulle upp så gick jag hem tidigt. Tror jag slängde mej i sängen vid klockan 3. Tobbe kom hem vid 7 tror han. Duktig (läs full) som han var så satte han på vattenspridaren innan han gick in. Nyvaken och med dålig morgonhumör som jag har så blev jag asförbannad när jag hörde att någon idiot hade satt på vattenspridaren. Lite förlägen blev jag när jag upptäckte att det var våran jag störde mej på. Med bestämda steg gick jag ut och stängde av den och hoppades att ingen annan granne blivit lika irriterad utav ljudet som jag. (för att föklara så har vi ingen sån normal vattenspridare som är som en båge utan en sån som det alltid finns på fotollsplaner som liksom spottar ut vattnet, först långsamt och sen fort.) Jättejobbig ljud.
Ne nu blir det för långt. Hoppas ni orkat läsa utan att bli allt för uttråkade...
Nöjd nu fröken G?;)
2 kommentarer:
ja absolut=9 det va ett trevligt inlägg=) ja sa till kp i går att vi ska vara med nästa år.=)=) puss malin
Löjligt nöjd!! Haha skrattade högt ett par gånger. Störtskönt att se till att gräsmattan mår bra innan man går in!
Jag minns för övrigt inte heller vad jag sa, men kan lova att det var fint och slöddrigt!
Skicka en kommentar