Jag dammsög och trokade golvet innan. Gry fick hjälpa till, men helt plötsligt ville hon hjälpa så mycket att hon försökte proppa ner sin snutte i skurhinken. Tack så mycket, sa jag, men snutten ska man ha i sängen när man ska nana. Och så kastade jag iväg den en liten bit... Jag såg i Grys ögon hur frågande hon såg ut. Hon ville ju bara hjälpa till.
En annan sak jag gick och tänkte på var en sak som hände igår kväll. Gry snubblade över mina fötter när vi satt och lekte på golvet, hon hade händerna fulla så hon ramlade ner i golvet rakt på munnen. Det började blöda och jag fick panik, men eftersom att jag vet att om jag får panik så får hon det också så dolde jag det och tog det bara lugnt. Torkade med lite papper och gav kallt vatten i en nappflaska, helt plötsligt hände det något annat och tanken på att det gjorde ont försvann antagligen. Men även om hon tagit detta väldigt väldigt bra och trots världens största fläskläpp, så får jag dåligt samvete.
Jag gjorde det som behövdes, kramade, tröstade, blåste på det onda och fick henne att tänka på något annat. Det dåliga samvetet grundar jag på att jag KUNDE ju faktiskt kunnat göra något mer, krama en gång till, ge henne något annat än vatten, reagerat lite fortare så hon aldrig ens ramlat. Det kan inte hjälpas.
Är det min lott i livet att gå med ständigt dåligt samvete och ångest för att inte räcka till?
Är det alla mammors lott i livet?
Hur blir det då om det kommer syskon?
2 kommentarer:
Jag tror du ær en exemplarisk mor, Lina.
Fastæn man borde da-da ungen om och om igen tror jag inte det blir bættre. Jag tycker du gjorde helt rætt att lægga fokus på att det skulle bli bra istællet før att ælta.
Att berætta om våra æventyr tror jag får stå før oss som var med på resan.
Min mor och far vet hur internet fungerar och kan till och med følja min blogg, så jag tror våra minnen från bulgarien stannar dær;)
Hur ær allt med familjen?
Och snælla, ta av din underbara dotter den fruktansværda trøjan.
Haha, men Erik tycker du inte tröjan är fin, hihi!!
Lina du är ju redan världens bästa mamma ju, du kommer att hamna i hundratals liknande situationer och du kommer att hantera dem lika proffsigt som vanligt!!! Puss!
Skicka en kommentar